FAQ för nya studenter – Studier

Har du precis kommit in på din utbildning eller kurs till nästa termin? Stort grattis!

Omställningen att gå från gymnasiet eller jobb till att börja studera på universitetsnivå kan vara stor, och det finns många saker att lära sig om och hålla koll på som ny student.

Här hittar du en sammanställning av frågor och svar som nya studenter ofta funderar kring. I det här inlägget fokuserar vi på frågor om studier på universitetet. Vi hoppas att det kan hjälpa dig på vägen till ditt nya studentliv!

Hur registrerar jag mig på utbildningen?

När du får ditt antagningsbesked behöver du först och främst tacka ja till din plats på utbildningen eller kursen du kommit in på antagning.se. Efter det behöver du registrera dig vid den institution du kommer läsa vid. Du kommer få information om vad som gäller för din utbildning eller kurs i ditt antagningsbesked eller informationsmaterial från lärosätet, alternativt på deras webbplats.

Tänk på att det är viktigt att registrera dig hos lärosätet, det räcker inte med att bara tacka ja på antagning.se. Om du missar att registrera dig hos lärosätet riskerar du att förlora din studieplats.

Vad är en tenta och hur går den till?

En tenta, eller tentamen, är en typ av prov där du examineras i kursen du läser. Det finns både salstentor, hemtentor och muntliga tentor.

Salstenta

eller salsskrivning, är den vanligaste formen av tenta. Det är ett skriftligt prov som utförs på skolan under en specifik tid. Det är viktigt att alltid ha med dig en giltig ID-handling till salstentor, annars kommer du bli avvisad och behöva göra tentan vid omprovstillfälle.

Salstentor skrivs antingen på papper eller dator. Ibland är det tillåtet att ha med sig kursmaterial som exempelvis böcker och anteckningar till skrivningen, medan det är strängt förbjudet andra gånger. Sådan information får du alltid på förhand så att du vet vad du kan förvänta dig och förbereda dig på till tentan. 

Hemtenta

är en annan vanlig form av tenta som är en slags inlämningsuppgift du skriver hemifrån. Ibland har du några timmar på dig att skriva en hemtenta, och ibland kan du få en till två veckor på dig att genomföra den. Under längre hemtentor är det vanligt att du får använda dig av böcker och annat material/underlag som hör till kursen för att skriva tentan, medan det kan variera när det gäller kortare hemtentor.

Muntlig tenta

(munta) är precis som det låter ett muntligt förhör. Det kan vara i form av en presentation eller redovisning, en diskussion eller ett vanligt förhör där du ska svara på frågor. Muntliga tentor kan genomföras både individuellt och i grupp.

Vad är en dugga?

En dugga är ett prov som är mindre i omfattningen än en tenta. Duggan kan ses mer som en kontrollskrivning och är i vissa fall betygsgrundande, i vissa fall inte. Duggor kan vara både skriftliga och muntliga prov och ibland kan det även vara exempelvis ett flervalsprov.

Vad är en spärrtenta?

Vissa utbildningar, som exempelvis lärare och läkare, har tentor som kallas för spärrtentor. Dessa tentor måste du få godkänt i för att kunna avancera till nästa del av utbildningen.

Hur stor skillnad är det att studera på universitetet gentemot gymnasiet?

Att studera på universitetet är annorlunda från att studera på gymnasiet på många sätt. Den kanske största skillnaden är det personliga ansvaret för dina studier. Till skillnad från gymnasiet har du sällan inplanerade seminarier eller föreläsningar fem dagar i veckan, men om du studerar heltid behöver du ändå plugga varje dag för att klara studierna. Det kräver en disciplin som inte beror på påtryckningar utifrån, utan som du måste ta ansvar för själv.  

I gymnasiet har du mentorer och lärare som du kan vända dig till och som följer upp hur det går för dig. På universitetet kommer du själv ha allt ansvar för att se till att du inte halkar efter, att du går på föreläsningar och seminarier, och att du uppnår studieresultaten som krävs för att komma vidare i dina studier.

Men det är inte bara ansvar, disciplin och hårda studier under universitetstiden. Det är också en oerhört rolig tid där du får möjlighet att utvecklas på många plan, knyta kontakter och skapa relationer för livet, vara del av nya sammanhang och ha väldigt kul! Så se till att plugga men också ta del av allt som studentlivet har att erbjuda under din studietid.

Vad händer om jag inte klarar mina studier?

Beroende på om det är en enstaka kurs eller flera kurser du inte har klarat kan det få olika konsekvenser.  

För att få behålla CSN behöver du klara 62,5% av dina studier under dina första 40 veckor med studiestöd, sedan höjs kravet till 75% efter 40 veckor. Det innebär att om du studerar på heltid om 30 högskolepoäng behöver du bli godkänd i 18,5 respektive 22,5 högskolepoäng varje termin. Vid studier på deltid har du fler veckor där du endast behöver klara 62,5% av dina studier för att få behålla CSN.

Om du inte klarar dina studier kan du också få problem med att behålla din studentbostad om du bor i en sådan. Se till att du har koll på vilka regler din hyresvärd har för att hyra studentbostaden, detta brukar stå i hyreskontraktet eller gå att hitta på värdens hemsida. Du kan läsa mer om hur det går till att hitta studentbostad i vårt inlägg om Ekonomi & boende.

Hur blir jag bättre på att plugga?

En stor del av studieframgången för många som pluggar på universitetsnivå är att skapa studievanor och hitta en studieteknik som passar dem. Om du inte har haft någon speciell studieteknik under grundskolan eller gymnasiet kan det ta lite tid att hitta vad som fungerar för dig, men som tur är finns det många tekniker och tips för att studera bättre och effektivare!  

I vårt blogginlägg 7 tips för förbättrad studieteknik hittar du en bra introduktion till att lära dig mer om studieteknik. Där hittar du också en rad tips på böcker om studieteknik som är väl värda en läsning!

Missa inte de andra delarna av vår FAQ för nya studenter:

FAQ för nya studenter – Ekonomi & boende
FAQ för nya studenter – Studentliv